Inte för att jag tror att någon utöver min obetydliga person intresserar sig för det här med det ofta förekommande begreppet Todestag på tyska, att fira/högtidlighålla någons dödsdag (uppmärksamma läsare vet att detta uttryck svävat runt här på ett högst obestämt sätt), men nu har jag hittat en utmärkt översättning, som är lätthanterlig i text:
Bla bla bla hundrafemtioårsminnet av Alexander von Humboldts död bla bla bla.
Ah, vilken tillfredställelse! Ingen yxig dödsdag. Nu kan jag ägna mig åt väsentligheter igen; lackera naglarna och plantera om tomater, möjligtvis i omvänd ordning. Ute: sol. På bankkontot: äntligen lön från en långsam uppdragsgivare!
Sehr schön allet jetze.
Dienstag, 19. Mai 2009
Abonnieren
Kommentare zum Post (Atom)
... och jag har alltid tyckt att det där "blablaminnet av x:s död" har känts klumpigt! Todesdag känns tungt och värdigt, om än något.. ödesmättat, förstås. Men jag förstår problemet i översättningssammanhang.
AntwortenLöschenPS. Mina komplimanger till det nya snygga blogghuvudet!
Hej, hej! Jo, men tänk liksom DÖDSJUBILEUM, då anar man ju i språkörat att något inte riktigt stämmer. Eller, ana i språkörat.... that’s one way of putting it. Haha! Det är ju så att mycket som känns tungrott men nödvändigt på tyska ofta har dött ut helt i svenskan, och därför blir jag alltid så glad när jag hittar en adekvat översättning på nåt som man annars blir tvungen att omskriva, omskriva, omskriva. I hate omskriva faktiskt.
AntwortenLöschenOch man tackar och bugar för komplimangerna förstås! Jag är för övrigt djupt tacksam för att jag nästan helt har lyckats manövrera in bilden i ramen. Och för att en fågel ville fastna på bild där i högra hörnet.