Mittwoch, 22. Juli 2009

da da da

God eftermiddag, det hänger åska i luften. Det känns som att detta är sommaren när ett oväder dundrar in över stan ungefär varannan dag. Skumt. Men ganska trevligt eftersom man då kan sitta inomhus och låtsas att det är höst, och när man börjar tröttna på te och ryska romaner har det hunnit torka upp utomhus och så kan man istället njuta av tropiskt väder på sin balkong där solen ligger på och tomaterna mognar i väldoftande, tunga klasar, i händerna kanske en historia som utspelar sig under kolonialismen; svetttpärlor och solparasoll, tunna spetsar, giftiga paddor, färgsprakande papegojor och tama, fräcka apor, stärkta kragar mitt i djungeln, kanske det är D.H. Lawrence eller Joseph Conrad eller Duras eller kanske något nytt och helt harmlöst som får en att glömma lidandet som denna tid dryper av, jag föredrar nog the real thing ändå, jag läser så gärna mellan raderna.

Förresten har jag gått och fått en pytteliten, jättefin nyhet som väl inte betyder så mycket nu, men som förmodligen kommer att innebära att jag får debutera som skönlitterär översättare någon gång i detta livet. Hurra!

John Heartfield, var det ja. Jag har tyvärr ingen koll på hur pass närvarande han är i svenska medvetanden, om det är någon som känner sig förolämpad så ursäkta så mycket, jag vill bara göra lite reklam för honom. (Utställning i Berlin just nu!)

Heartfield föddes som Helmut Herzfeld strax utanför Berlin 1891, tillbringade sina studieår i München och i Berlin, var övertygad dadaist och kommunist, och kom 1916 att anglicera sitt namn i protest mot kriget och stortysknationalismen. Tillsammans med sin bror Wieland och den tematiskt till viss del besläktade konstnären George Grosz bedrev han förlagsverksamhet (kanske mest brodern, även om båda konstnärerna var med på sina respektive hörn) i form av tidskriften Die Neue Jugend och bokförlaget Malik. För Malik gjorde Heartfield några av sin tids mest avancerade omslag, han lät ofta omslaget fortsätta över hela boken istället för att bara göra en framsida. Kurt Tucholsky lär ha sagt: “Om jag inte vore Peter Panther (pseud. för T., Kaschemmes anm.) skulle jag vilja vara ett bokomslag från förlaget Malik.“ Tillsammans med just Tucholsky (frid över hans minne!) gjorde Heartfield boken Deutschland, Deutschland über alles, en politisk samhällssatir, i vilken foto och text fungerar som enhet. Heartfield arbetade även som scendekoratör och illustrerade åt vänstertidningar, främst Die Rote Fahne och Arbeiter-Illustrierter-Zeitung. Heartfield kommenterade själv att han “målar med fotografier som andra konstnärer med färg“, och det är för sina fotomontage som Heartfield har gått till konsthistorien. De är fyllda av en sådan sprängkraft att man än idag häpnar och imponeras. De är ju gjorda för att skaka liv i massorna och när man ser dem är det svårt att fatta att det inte lyckades. 1933 emigrerade Heartfield till Prag och därifrån sedemera till London. Jag har för mig att han där hade en utställning och att den kallades något i stil med “One man's war against Hitler.“ Hursomhelst återvände han ur exilen 1950, och fick väl inte precis den ära och berömmelse som han borde ha fått redan då. I väst ogillade man att han bekände sig till kommunismen, i öst tyckte man att hans konstuttryck var för avantgardistiskt och som person var han ju inte konformistiskt lagd ett dugg. Han avled i Östberlin 1968.

Här följer nedan några få av hans många fotomontageverk. Alla bilder kan med fördel klickas större.


“Angående SPD:s kris-partikongress. Socialdemokratin vill inte att kapitalismen ska kollapsa. Den vill istället som en läkare hela och förbättra. (Fritz Tarnow, Träarbetareförbundets ordförande.) Leipzigs veterinärer säger: Självklart ska vi dra ut tigerns tänder, men först måste vi vårda honom kry och göda honom fet.“ 1931. (Jag tror Göring åsyftas med bilden, han hade en förkärlek för exotiska djur och huvudet liknar hans, Kaschemmes anm.)


“Ingen fara, han är vegetarian.“ 1932.


“Bödeln och rättvisan.“ 1933.


“O Tannenbaum i tyska rum, hur sneda är ej dina grenar.“ 1934.


“Tysk naturhistoria. Metamorfos.“ 1934.


“Röst ur träsket: Tretusen år av konsekvent inavel bevisar min ras överlägsenhet.“ 1936.


“Där denne utsädesman vandrar genom landet skördar han svält, krig och bränder.“ 1937.

Keine Kommentare:

Kommentar veröffentlichen