das leib-seele-problem

Bon soir, jag är inte weg vom Fenster som det heter på tyska (”ute ur leken”), jag är bara slut i huvudet och rent fysiskt även i resten av kroppen. Jag har varit på översättarseminar hela helgen, vilket är fantastiskt på alla sätt, men jag känner mig som ett manglat lakan. Jag var tvungen att ”stiga upp” kl. halv fyra under natten till måndagen för att hinna med flyget hem och kunna börja jobba klockan 9. Med att under demonisk tidspress översätta datorspelsfiler som jag redan missat deadlinen på.

Möjligen förvånar det alltså inte att jag nu drabbats av ytterligare en stress&arbetsrelaterad åkomma: Det rycker okontrollerat i mitt vänstra ögonlock av och till. Det är lika osexigt som det låter. Jag utgår ifrån att denna... naturvidrighet försvinner med omedelbar verkan så snart jag sovit ikapp mitt sömnbehov.

Med detta i åtanke kan man också undra varför jag sa ja till att förlänga kontraktet med en vecka när jag blev uppringd i morse. Är jag för artig? Såg jag dollartecken rassla framför ögonen? Var jag bara sömnig? Jag tror att allt detta samverkade till min andliga nackdel, men kroppen måste ju käka och hyran ska betalas, och allt det där.

Höst, du är obönhörlig.