Mittwoch, 14. April 2010

what a way to make a living

Hatar att jag ständigt klagar över mina krämpor, men det går ju inte en dag utan att något nytt sattyg dyker upp som måste lagas. Hatar ännu mer att vara frilansare, jag gillar inte att leta uppdrag, jag gillar inte att vara utan uppdrag, jag gillar inte att få uppdrag eftersom jag då översköljs av motstridiga känslor, varav de tydligaste är osäkerhet och tristess, jag hatar att alla som målar in sig i ett humanistiskt hörn och är duktiga på språk måste bli översättare, visste ni inte att det är en naturlag? Well now you know. Och medan vi håller på, jag hatar att frysa, jag hatar att jag är så stingslig och missunnsam, jag hatar att vara trött och inte få sova. Hatar allra mest att jag har noll stresstolerans.

Sonntag, 11. April 2010

tack och lov för detta



Annars hade jag börjat misströsta. Men jag undrar hur länge jag ska behöva hålla på och frysa halvt ihjäl var och varannan dag. Börjar tröttna nu. Känner mig trött på det mesta, om jag vore en bil skulle jag inte gå igenom TÜV, det är ett som är säkert. Alla kroppsdelar tjurar och gnäller, även de som tidigare varit tysta av födsel och ohejdad vana. Endast min solskenshumör är sig likt!

Dienstag, 6. April 2010

påsken överstånden


Nu är det vanlig dag igen, känns konstigt. Hela påsken var i och för sig konstig, jag kunde inte äta sötsaker på grund av min tand, vädret var grått och ruggigt, jag gjorde ingenting påskrelaterat. Och nu verkar det som att allt ska fortsätta lika konstigt, vädret är kallt, min arbetsgivare beter sig skumt, inga frön som jag satt har tagit sig, jag stirrar ned på fuktig jord i yoghurtbägare utan tillstymmelsen till liv. Vill ju gärna sticka ned ett pekfinger och röra om för att få veta om verkligen ingenting är på gång därnere, men som alla odlare vet, detta är en impuls man bör motstå. Jag fryser förresten hela tiden om fingrarna, är det som det ska i april månad? Jag tycker inte det.